Det här blir lite som en dagbok för mig, att uppdatera hur det går med Zetterbergsmetoden och hur jag känner mig.

Fan jag fattar inte hur jag gör det. Nu hade jag bestämt mig för att inte äta så  mycket och att jag ska vara stark.
Nyss åt vi här hemma en god middag. Oh jag ba svullade i mig det. Nån som känner igen sig eller?

Middag:  en halv dl potatis, tre chicken nuggets (jag tog bort de friterade degen från kycklingbitarna), 1dl ris och  1dl thaiwok och massor massor av  sallad. En glas mjölk.

Nu känner jag mig skamsen, det känns nästan som allt är förstört. Nu har jag ju gått runt hela dan hungrig i onödan. Hur ska jag se resultat om jag faller efter första dan. Typiskt mig. ÅÅHHHH.
Vad är egentligen lagom? Åt jag nyss för mycket mat eller vad det lagom? Var det lagom, så är det fortfarande lite på gränsen till för mycket mat för dieten.
Men jag kan tänka så här: man ska äta mellanmål och lunch och frukost och middag.
Jag hoppade över mellanmålen och åt för mycket middag, så det jämnar  faktiskt ut sig. :)  Nu känner jag mig lite bättre efter den tamkegången. Trots allt, läser man lite neråt på bloggen så står det att jag får äta kött. Hihi

Så där såg jag ut, fast jag är en tjej inte en kille.

I alla fall så ska jag snart gå och träna.
Lite sit-ups, magträning,rygg och arm, ben och rumpaträning. Det tar inte så långt tid, blir lättare om man tittar på tv samtidigt. och så ska jag dricka lite vatten och omega-3 för jag har hört att det är bra för förbränningen av maten. Sen ska jag vila och massera min mage. Och sen ska jag läsa lite om tips för bättre hälsa och form. Ja just det jag måste ta mått på min kropp, för att ha någonting att starta med.                                                                          
                                                                                                                                          


Det är så typiskt, Johannas och min pappa tänker typ likadant.
Jag berättade om min metod och pappa sa att det var en dålig idé.
Han säger att jag  är lagom och bra som jag är, att jag inte alls är tjock. Och så säger han att man ska ha lite valkar kring höften, det gör inget.
 -Har du sett någon tjej på stan som inte har valkar? frågade han.
Vissligen har många kanske lite valkar kring höften, Men hur fint är det egentligen? Hur många vill inte bli av med fettet?
Det spelar ingen roll vad han säger, jag blir deprimerad av fett. Jag vill kunna se fin ut.
Men pappa är snäll, det vore värre om han tyckte att jag var tjock och skulle banta 20 kg eller nåt. 

Jag har känt mig konstig hela dan, yrsel och koncentrationssvårigheter, darringar i hela kroppen. Magen kändes mörbultad. Nu slipper jag det i alla fall, efter som jag svullade i mig middagen!!

Hur går det för dig Johanna? / Kram Anna